En halvmara på muren...

... hur är det?

Trots att Ella sa " Pappa, vinn nu" så vann jag inte. Jag kom ca en timme efter segraren. Men en 197:e plats utav 369 startande är inte så illa om jag själv får säga det. Kolla nedan i resultatlistan!

Någonstans i mitten...

Så här ser man ut innan man har börjat springa...

Lyckligt ovetande...

Själva loppet är egentligen en mardröm eftersom det är väldigt lätt att gasa på lite för mycket och dra på sig litervis med mjölksyra i benen. Det börjar med konstant uppförsbacke ca 6 km. De 4 första på en asfalterad serpentinväg och de sista 2 på muren. Väl uppe är det fantastisk utsikt över landskapet. Sen går det nerför. Brant, mycket brant ibland. Efter ca 9 km springer man in till startområdet för att ge sig ut på nästan plan mark till den intilliggande byn. Då har man avverkat ca 5 000 trappsteg.

Denna lilla j-lv byn har EN brant backe och den skulle man tydligen uppför... och nerför! De sista krafterna försvann här och sen var det bara vilja som tog mig i mål.

Höjdkurvan på banan

Muren var stundtals svår att springa på. Underlaget var ojämnt och säkerheten var typiskt kinesisk. Jag tvingade Mattias (min springkompis från Sony Ericsson) att posera farligt nära kanten. Om man ramlar ner för denna kant kommer man garantera att bryta loppet...

Mattias på väg uppför.

Psyket fick sig en liten träningsrunda också... När man är trött så blir en sådan här syn jobbig även om det är vackert!

Här funderar man lite på när man ska ta Power Gel nr 1

Psykträning nummer 2. Här är vi på toppen av muren och det går nedför i en liten dal. Själva muren är här ca 1 meter bred och så pass dålig att det har satt upp ett snöre som man kan hålla sig i.

Vacker syn

Smalt, smalt, smalt

Det här är två glada herrar efter målgången. Bilden är tagen ca 5 minuter efter vi kom i mål och träningsvärken har redan börjat ta tag i en. Det ska ju normalt inte komma förrän tidigast efter ett dygn så man börjar undra hur detta ska sluta...

We did it!

Idag söndag har benen känts lite stela, men bättre än väntat. Jag har varit och kört"medicinsk" cykelträning i 30 minuter. Det var skönt.