Welcome to China!

I morse blev det jobbigt för Emil och han var ganska ledsen när skolan skulle börja. Som tur var är hans lärare, Mårten, jättegullig och de är ju vana vid att ta hand om nya barn och vet vad de går igenom. Emil kunde inte riktigt förklara varför han blev ledsen, men det blev ju inte bättre av att Ella stegade iväg med bestämda steg- hans lillasyster var modigare än vad han var, tyckte han. Jag sade att han måste vara på skolan i en timme men att jag kunde vara med honom. Att gå hem hade nog bara inneburit att han oroat sig hela helgen och så hade nästa vecka börjat på samma vis. Till slut följde jag och Linnea med in i klassrummet. Det blev bra direkt och vi gick igen efter en halvtimme och sen var Emil med hela dagen. Han hade spelat fotboll med ett par killar på rasten och hela klassen hade varit och badat. Ellas fröken, Therese, berättade att Ella hjälpt henne att klippa lappar och att hon var ovanligt duktig på det. Tror jag det, som Montessoribarn kan man ju sitta en hel dag på förskolan med klippövningar...Skönt att det blev en bra skoldag!

På eftermiddagen åkte vi till en myndighet och hämtade ut våra uppehållstillstånd. 200 stämplar och en underskrift och så var det klart. Tyvärr går det inte lika bra med vår container. Tullen har fått för sig att Jimmy importerat möbler till Kina nån gång under 2001 och då stämmer inte våra tullhandlingar längre. Jimmy förnekar naturligtvis att detta är sant. Lösningen enligt tullen är att Jimmy visar upp ett pass från 2001, men vem sparar alla sina gamla pass? Inte min man i alla fall. Skulle han ha sparat det så ligger det antingen magasinerat i Skåne eller i den berömda containern...Welcome to China! Nåja, efter många turer så har Jimmy skriftligen fått intyga att han aldrig importerat några möbler till Kina och har vi nu tur så startar införtullningen nästa vecka. Inom två veckor bör vi ha grejerna. Åh så vi längtar!

Jag avrundar inlägget med några bilder på Linnea, som blir bjuden på glass av sin kompis Zhang, vår chaufför. Inte nån enkel barnglass inte utan en hel Cornettostrut! Vilken lycka för en unge som inte ens är 1.5...