Syntest, jazz och pedikyr.

Idag har jag, Jimmy alltså, varit på sjukhuset och gjort ett syntest för att kunna ta körkort. Här i Beijing är det nödvändigt att kunna se om man ska köra bil. Med tanke på hur folk kör så kan man undra om det verkligen är så... Som i går kväll till exempel. Jag tog mig friheten att åka ner "på stan" och lyssna på jazz. Det var en jam session på en trevlig italiensk bar med inte mindre än Nina Simones dotter på scen. Tyvärr hann jag inte upp och spela eftersom den inte började förrän kl 24. Men det var trevligt ändå.

Hursomhelst, när jag väl hade fått tag i en taxi för att åka hem och skulle förklara vart jag ville åka, tar chauffören fram ett rejält förstoringsglas för att överhuvud taget kunna läsa på adresslappen. Då, om inte för, blir man ju lite fundersam om det där med syntest verkligen är någonting att ha. I nästa sekund undra man om man verkligen ska åka med denna taxin eller helt enkelt försöka hitta en annan. Eftersom klockan närmade sig 24 valde jag att sitta kvar. Det är inte givet att nästa ens vill köra eller hittar hem.

På sjukhuset verkade det finnas en heltidsanställd person som bara hanterade synundersökningarna. Så här ser det ut i väntan på nästa blindstyre...

För den intresserade läsaren kan jag avslöja att jag klarade testet.

På söndageftermiddagen hade jag och Ella riktig kvalitetstid tillsammans. Vi cyklade bort till torget utanför River Garden och gick in på en massagesalong och tog varsin fotmassage och varsin pedikyr. Det var riktigt trevligt och sitta där och småprata i nästan 1 timme om allt möjligt. Ella tog guldnagellack. Jag fick inte ha något. Hon tyckte det skulle vara pinsamt om pappa har rött nagellack på tårna. Hon fick, som vanligt, rätt.

Vi åkte därifrån, Ella med inplastade tånaglar, och jag redo att ta mig an Beijing by night.